Snacka om att det har spelats golf. Förra vecka gick Lag SM av stapeln och veckan innan dess så var det en intensiv träningsperiod. Nu är det Tylösandveckan här hemma och jag spelar 4 dagar i rad. Efter dessa 3-4 veckorna ska jag ta en lugn vecka med familjen och ha det gott.
 
 
Det har varit blandad kompott med mitt spel. Träningsveckan innan Lag SM körde jag hårt med mitt närspel. Patrik, Håkan och jag har kört några riktigt bra närspels pass och jag har fått bra hjälp och jag känner att jag har utvecklat mig mycket med denna del av mitt spel. Och det var ju ett av mina mål i år. Jag har äntligen lärt mig slå de här slage, 30-70 meter från pinnen. Jag har fortfarande mycket ett jobba på men ser redan resultat=riktigt kul!!
 
Lag SM är en tuffing vecka. 144 hål på 6 dagar. foursome och bästboll varvas med singlar. Det är lag spel och man vill så mycket för laget och det tar på krafterna + plus att det är långa dagar och två av dessa är det 36 hål.
 
Första dagarna spelade jag helt ok, var rätt nöjd men tyvärr så tog det på mina krafter och sista dagen tog allt slut. Blev riktigt riktigt trött och slagrädd och putträdd. Jobbiga känslor som tog över och jag fick verkligen kämpa mig in för att skrapa ihop en 82. Så tråkigt det är. För laget framför allt med också för mig själv. Var riktigt deppig på vägen hem och även dagen efter. En bra vecka upplevdes helt plötsligt som en flopp. Tänk vad ett varv eller några slag kan förändra ens syn på sig själv och på sitt spel.
Hur som helst så hade vi en grym vecka i Barsebäck med Team Halmstad och tack alla inblandade för fantastiska dagar tillsammans där nere. Ser redan fram emot nästa år!
 
Tur att det var Brititsh Open dagen efter så att jag med gott samvete kunde sitt framför TV mellan 10-20 utan att ha för dåligt samvete. Satt där i soffan och tyckte synd om mig själv. Förbarmade mig själv över min dålig golf osv. Det där fortsatte även under måndagen men framåt eftermiddagen gick jag ut i skogen med piper och fick tänka lite klarar där ute och fick nog av mitt ältande och "tyckasyndommigsjälv" tänk. 
 
Jag har ju faktiskt ett val. Jag kan välja att se alla hinder (tallarna)  eller så kan jag se vägen/stigen framåt..

Satte punkt för ältandet och åkte ut och tränade istället. Skönt var det, slagen satt väl inte super duper och inte var det helt lätt heller men "fan den som ger sig". Fick slå av mig lite och bestämde mig för att deltaga i tävlingen dagen därpå. Tror det är lite som när man faller i skidåkning eller andra sporter. Om man inte ställer sig upp och drar på direkt igen så kommer det bara bli ett störr berg att stiga.
Jag var 4 över efter 5 hål med två treputtar och en fyrputt och jag var på väg att promenera hem. Jag gjorde inte det utan satte in en annan växel och ryckte upp mig själv. Kom in ett över par och vann open klassen. KÄndes så bra hur jag hanterade det där. Ingen perfekt golf, långt därifrån men jag lät inte rädslorna/känslorna ta överhand utan körde på. Pluss poäng för mig :)
 
Kan också koppla tillbaka till det jag började detta inlägget med. Wedgespelet. Det har varit grymt hela tiden och inte känts svajigt alls. Har känts så tryggt och jag har haft full kontroll, vetat vad jag ska göra, hanterat slagen, inte det minsta rädd utan  upp till stickan. Kul att träning ger färdighet!!
Annat pluss har också varit mina drivar. Förutom i lördag (82an) så sitter de riktigt bra och jag är nöjd över min nya driver och hur jag slår dem. Skönt att ha det med sig i bagen!!
 
Nu är det bara ett varv kvar i morgon. Känner att det ska bli skönt att lägga undan klubborna ett par dagar för att sedan komma igång igen med lite gubbs och grunder och hitta tillbaka till en bra swing, rytm och tempo.

Jag hinner inte med.....

Everyday Kommentera
Snacka om att det har spelats golf. Förra vecka gick Lag SM av stapeln och veckan innan dess så var det en intensiv träningsperiod. Nu är det Tylösandveckan här hemma och jag spelar 4 dagar i rad. Efter dessa 3-4 veckorna ska jag ta en lugn vecka med familjen och ha det gott.
 
 
Det har varit blandad kompott med mitt spel. Träningsveckan innan Lag SM körde jag hårt med mitt närspel. Patrik, Håkan och jag har kört några riktigt bra närspels pass och jag har fått bra hjälp och jag känner att jag har utvecklat mig mycket med denna del av mitt spel. Och det var ju ett av mina mål i år. Jag har äntligen lärt mig slå de här slage, 30-70 meter från pinnen. Jag har fortfarande mycket ett jobba på men ser redan resultat=riktigt kul!!
 
Lag SM är en tuffing vecka. 144 hål på 6 dagar. foursome och bästboll varvas med singlar. Det är lag spel och man vill så mycket för laget och det tar på krafterna + plus att det är långa dagar och två av dessa är det 36 hål.
 
Första dagarna spelade jag helt ok, var rätt nöjd men tyvärr så tog det på mina krafter och sista dagen tog allt slut. Blev riktigt riktigt trött och slagrädd och putträdd. Jobbiga känslor som tog över och jag fick verkligen kämpa mig in för att skrapa ihop en 82. Så tråkigt det är. För laget framför allt med också för mig själv. Var riktigt deppig på vägen hem och även dagen efter. En bra vecka upplevdes helt plötsligt som en flopp. Tänk vad ett varv eller några slag kan förändra ens syn på sig själv och på sitt spel.
Hur som helst så hade vi en grym vecka i Barsebäck med Team Halmstad och tack alla inblandade för fantastiska dagar tillsammans där nere. Ser redan fram emot nästa år!
 
Tur att det var Brititsh Open dagen efter så att jag med gott samvete kunde sitt framför TV mellan 10-20 utan att ha för dåligt samvete. Satt där i soffan och tyckte synd om mig själv. Förbarmade mig själv över min dålig golf osv. Det där fortsatte även under måndagen men framåt eftermiddagen gick jag ut i skogen med piper och fick tänka lite klarar där ute och fick nog av mitt ältande och "tyckasyndommigsjälv" tänk. 
 
Jag har ju faktiskt ett val. Jag kan välja att se alla hinder (tallarna)  eller så kan jag se vägen/stigen framåt..

Satte punkt för ältandet och åkte ut och tränade istället. Skönt var det, slagen satt väl inte super duper och inte var det helt lätt heller men "fan den som ger sig". Fick slå av mig lite och bestämde mig för att deltaga i tävlingen dagen därpå. Tror det är lite som när man faller i skidåkning eller andra sporter. Om man inte ställer sig upp och drar på direkt igen så kommer det bara bli ett störr berg att stiga.
Jag var 4 över efter 5 hål med två treputtar och en fyrputt och jag var på väg att promenera hem. Jag gjorde inte det utan satte in en annan växel och ryckte upp mig själv. Kom in ett över par och vann open klassen. KÄndes så bra hur jag hanterade det där. Ingen perfekt golf, långt därifrån men jag lät inte rädslorna/känslorna ta överhand utan körde på. Pluss poäng för mig :)
 
Kan också koppla tillbaka till det jag började detta inlägget med. Wedgespelet. Det har varit grymt hela tiden och inte känts svajigt alls. Har känts så tryggt och jag har haft full kontroll, vetat vad jag ska göra, hanterat slagen, inte det minsta rädd utan  upp till stickan. Kul att träning ger färdighet!!
Annat pluss har också varit mina drivar. Förutom i lördag (82an) så sitter de riktigt bra och jag är nöjd över min nya driver och hur jag slår dem. Skönt att ha det med sig i bagen!!
 
Nu är det bara ett varv kvar i morgon. Känner att det ska bli skönt att lägga undan klubborna ett par dagar för att sedan komma igång igen med lite gubbs och grunder och hitta tillbaka till en bra swing, rytm och tempo.
1988 var jag med och invigde Ryfors Golfklubb tillsammans med Sven Tumba, Bröderna Herreys mm. Var nog min första officiella uppdrag efter att jag blivit proffs. Kul tillställning och spännande. 
Nu var jag tillbaka 29 år senare!!!! På bilden ser ni Ida Sager (och undertecknad) som fick sveriges första golfbana i födelsedagspresent av sin man. Det du Jonny,  då vet du var ribban är lagd :)
 
Banan var inte som den var då. Har gått från nio till 18 hål och för mig en helt ny bana. Trixig, stora svåra greener men väldigt rolig bana.
Jag halkade in på ett bananskal/efteranmälan. Hade skrivit fel i min kalender!!! och tagit fel på Lag SM en vecka. En öppning det blev för att spela SM och tack vare att Tinna peppade mig så chansade jag på och frågade om jag fick vara med. Kul att vara med och jag gillar Seniortouren. En viktig tour för så många som har kommit på att golf och tävling är roligt. 
 
 
FÖrsta dagen blev konstig. 74 slag. 15 GT, 11/14 FT och 37 puttar. Var seg, trött och på dåligt humör. De sista dagarna innan så hade det varit mycket och jag var nog bara trött. Tog det med ro för jag har känt mig nöjd med mitt spel och där jag är just nu. 
Dag två och 67 slag och nytt banrekord. KUL!! 18 GT, 10/14 FT och 32 puttar. Helt annat spel och pigg som en mört därute. Kunde ha blivit några birdies till därute. Spelade sista nio i ösregn men jag märkte det knappt!!
SIsta dagen kom nerverna in. Det är bra, bra träning och bra att jag får uppleva det här. Kul det med!! Drivarna och puttarna blev jobbig men roligt att järnen satt så. De var grymma!! 72 slag, 17 FT, 11/14 FT och 34 puttar.
 
Hade varit så fokuserad på mitt eget spela tt jag hade ingen aning om var vi låg scoremässigt när vi kom in på 18de. Trodde nog att Helene antingen var ett före eller så var vi lika men det visade sig att jag tog hem det med två slag.
Tack Ryfors och Mullsjö för denna gång. Tack även alla tjejer där ute på Seniortouren. Kul helg med nya och gamla vänner!
 
 
 
Nu så blir det "lagom" träning i veckan. Behöver jobba med utslagen och puttarna och så köra lite i gymmet sen bär det av till Lag SM nästa vecka. Ska bli riktigt roligt att spela Barsebäck igen och vara med i teamet!

Helgen avslutades med att vi gick ut i skogen och plockade lite svamp. Från ett guld till ett annat:)
 

SM guld D50

Everyday Kommentera
1988 var jag med och invigde Ryfors Golfklubb tillsammans med Sven Tumba, Bröderna Herreys mm. Var nog min första officiella uppdrag efter att jag blivit proffs. Kul tillställning och spännande. 
Nu var jag tillbaka 29 år senare!!!! På bilden ser ni Ida Sager (och undertecknad) som fick sveriges första golfbana i födelsedagspresent av sin man. Det du Jonny,  då vet du var ribban är lagd :)
 
Banan var inte som den var då. Har gått från nio till 18 hål och för mig en helt ny bana. Trixig, stora svåra greener men väldigt rolig bana.
Jag halkade in på ett bananskal/efteranmälan. Hade skrivit fel i min kalender!!! och tagit fel på Lag SM en vecka. En öppning det blev för att spela SM och tack vare att Tinna peppade mig så chansade jag på och frågade om jag fick vara med. Kul att vara med och jag gillar Seniortouren. En viktig tour för så många som har kommit på att golf och tävling är roligt. 
 
 
FÖrsta dagen blev konstig. 74 slag. 15 GT, 11/14 FT och 37 puttar. Var seg, trött och på dåligt humör. De sista dagarna innan så hade det varit mycket och jag var nog bara trött. Tog det med ro för jag har känt mig nöjd med mitt spel och där jag är just nu. 
Dag två och 67 slag och nytt banrekord. KUL!! 18 GT, 10/14 FT och 32 puttar. Helt annat spel och pigg som en mört därute. Kunde ha blivit några birdies till därute. Spelade sista nio i ösregn men jag märkte det knappt!!
SIsta dagen kom nerverna in. Det är bra, bra träning och bra att jag får uppleva det här. Kul det med!! Drivarna och puttarna blev jobbig men roligt att järnen satt så. De var grymma!! 72 slag, 17 FT, 11/14 FT och 34 puttar.
 
Hade varit så fokuserad på mitt eget spela tt jag hade ingen aning om var vi låg scoremässigt när vi kom in på 18de. Trodde nog att Helene antingen var ett före eller så var vi lika men det visade sig att jag tog hem det med två slag.
Tack Ryfors och Mullsjö för denna gång. Tack även alla tjejer där ute på Seniortouren. Kul helg med nya och gamla vänner!
 
 
 
Nu så blir det "lagom" träning i veckan. Behöver jobba med utslagen och puttarna och så köra lite i gymmet sen bär det av till Lag SM nästa vecka. Ska bli riktigt roligt att spela Barsebäck igen och vara med i teamet!

Helgen avslutades med att vi gick ut i skogen och plockade lite svamp. Från ett guld till ett annat:)
 
Det mesta handlar om golf nu. Antingen så pratar jag golf, tittar på golf eller spelar! Precis som det ska vara:)
 
Inte bästa sommar vädret men ändå helt ok för golf.
 
I onsdags var jag i Falköping och var med på min "egen" tävling. Sofia Grönberg Trophy. Roligt men samtidigt konstigt. Är inte den som vill vara i centrum så där just här så känns så roligt att få komma tillbaka till där allt startade. Få träffa många "gamla" vänner och naturligtvis träffa nya.
Tävlngen kör vi tillsammans med Toveks i Falköping och jag tackar Peter som ställer upp. Varje år delar vi ut ett stipendium som går till en tjej på klubben. 
För mig är det viktigt att ge tillbaka till golfen, till klubben där allt startade. En klubb som gav mig förutsättningar att satsa på en karriär inom golfen. Idag är det inte lätt för ungdomar att få ihop det och vi behvöer stötta och hjälpa. Unddomarna är klubbens framtid. Det handlar inte bara om att bli jätteduktig i golf utan att få ungdomar att tycka om golf, träffa vänner där och vara med och föryngra klubben.
 
I år blev det återigen Ellen Andersson. Just nu går hon nere i Helsingborg på RIG gymnasiet och hon har säkert stora planer för framtiden. Förra året så använde hon pengarna till att åka till Irland och spela juniormästerskapen där och jag tror säkert att någon liknande kommer att hända även denna vinter/vår.
Vi hade en trevlig runda ävern om det blev lite blött mot slutet.
Tack Falköping för denna gången, vi ses om inte förr till nästa års tävling:)
 

Min egne tävling...

Everyday Kommentera
Det mesta handlar om golf nu. Antingen så pratar jag golf, tittar på golf eller spelar! Precis som det ska vara:)
 
Inte bästa sommar vädret men ändå helt ok för golf.
 
I onsdags var jag i Falköping och var med på min "egen" tävling. Sofia Grönberg Trophy. Roligt men samtidigt konstigt. Är inte den som vill vara i centrum så där just här så känns så roligt att få komma tillbaka till där allt startade. Få träffa många "gamla" vänner och naturligtvis träffa nya.
Tävlngen kör vi tillsammans med Toveks i Falköping och jag tackar Peter som ställer upp. Varje år delar vi ut ett stipendium som går till en tjej på klubben. 
För mig är det viktigt att ge tillbaka till golfen, till klubben där allt startade. En klubb som gav mig förutsättningar att satsa på en karriär inom golfen. Idag är det inte lätt för ungdomar att få ihop det och vi behvöer stötta och hjälpa. Unddomarna är klubbens framtid. Det handlar inte bara om att bli jätteduktig i golf utan att få ungdomar att tycka om golf, träffa vänner där och vara med och föryngra klubben.
 
I år blev det återigen Ellen Andersson. Just nu går hon nere i Helsingborg på RIG gymnasiet och hon har säkert stora planer för framtiden. Förra året så använde hon pengarna till att åka till Irland och spela juniormästerskapen där och jag tror säkert att någon liknande kommer att hända även denna vinter/vår.
Vi hade en trevlig runda ävern om det blev lite blött mot slutet.
Tack Falköping för denna gången, vi ses om inte förr till nästa års tävling:)